Det industriella träbyggandet då, nu och i framtiden

Sedan Lars Stehn utnämndes till Sveriges första professor inom träbyggnad vid Luleå tekniska universitet 2004 har området breddats och utvecklats. I dag är rubriken för hans forskningsområde industriellt byggande med inriktning mot klimatneutral och effektiv produktion. 

– Jag är ingenjör, eller träkonstruktör. I forskningen tittar vi på integrationen mellan industrialisering och hållbarhet i husbyggandet, det vill säga omhändertagande av byggteknik, klimat och människor. På så sätt är det ett både hårt och mjukt ämne, där ingenjörsvetenskap samsas med samhällsfrågor och managementfrågor. 

Lars Stehn ser blandningen, att titta på tekniken och samtidigt dess påverkan på människa och miljö, som en framgångsfaktor för forskningen. 

– Men det kan vara utmanande att hålla ihop en så pass spretig forskargrupp, säger han. 

Modulelement från fabrik

Han använder industriellt träbyggande som ett samlingsbegrepp som inkluderar industriellt byggande med modulelement i regel- och massiv träkonstruktion med mycket hög prefabriceringsgrad från fabrik, samt det industrialiserade träbyggandet av stomkomponentsystem i massivt trä och limträ. 

Lars Stehn berättar att Sverige har jobbat aktivt med prefabricering sedan 1930-talet, främst inom bostadsbyggande, och branschen har ackumulerat mycket kunskap sedan dess, inte minst kopplat till träindustrin. Den svenska småhusindustrin, i sig ett arv från USA:s kataloghus, har bidragit betydligt till dagens industrialiserade husbyggande. 

– Den tekniska plattformen är prefab. Det industriella byggandet är sättet att hantera prefab på, till exempel en organiserad byggprocess och standardiserade arbetssätt.

Ökad produktivitet 

I studien Produktivitetsmått för industriellt träbyggande visar Lars Stehn att träbyggnadssektorn för flerfamiljshus var trettio procent mer produktiv och hade över tre månader kortare byggtider jämfört med traditionellt byggande. 

– Det byggs mycket med prefab i världen. Skillnaden är hur man hanterar hela produktionssystemet. Vi har både inom akademin och bland företag ägnat tjugo år åt att verifiera att industriellt träbyggande fungerar genom att validera metoder och tekniker, säger han och listar fem punkter som är viktiga för områdets fortsatta utveckling. 

• De stora byggentreprenörerna behöver ta till sig teknik och arbetssätt inom industriellt byggande. 
• Nya specialiserade entreprenörsföretag bör etableras, kanske via partnerskap mellan träkomponentsleverantörer och byggsektorn. 
• Fortsatt effektivisering av arbetssätt, metoder och produktion för de existerande industriella trähusbyggarna. 
• De nordiska länderna ligger långt framme inom området och bör kunna exportera både kunskap och teknik. 
• Fastighetsägare, myndigheter, försäkringsbolag och finansiärer behöver lära sig mer om hur trä faktiskt fungerar som byggmaterial. 

– Det är viktigt att beslut fattas med rätt kunskapsunderlag. Där har alla som arbetar inom området ett ansvar att fortsätta nöta in fakta. Vi börjar ana en ketchupeffekt, där fler vågar bygga stort i trä, så nu gäller det att hålla i. 

Text: Håkan Norberg Foto: Adobe Stock